Jag är en tant.

Så har jag fyllt 30.
TRETTIO!!?
Helt sjukt.

Hade en helt underbar födelsedag igår, vid fyra kom släkten och jag blev firad i några timmar. Mina goa föräldrar hjälpte mig med pajer i olika smaker och jag hade gjort en vit kladdkaka (rekommenderas!) och en brun kladdkaka samt kokosbollar med sprit i till efterrätt.
Och jag fick såååååååååååååå fina presenter.
Och Linus hade såååååååå kul med alla sina fyra tjejkusiner som var där.
Det är ju just det..
Han har bannemej fem tjejkusiner och en killkusin. Det är ju inte klokt!
Tänk om bebis i magen oxå är en tjej? Vad ensam han kommer bli.
Hmm..
Jag är väldigt kluven om vad jag vill att det ska bli för kön. Och det blir en härlig karamell att suga på fram tills att det är dax..
Tänk att jag inte vet vad Krabaten där inne är för kön ens? Märkligt.
I början trodde jag nog att det var en tjej. Men sen trodde jag kille ett bra tag, och alla såna där löjliga tester jag gjorde med frågor och pendla ring över magen visade kille. Eller nej. Ringtestet visade först kille, sen tjej.. Så ett tag trodde jag att det var en hermafrodit.
Nu tänker jag omedvetet att det är en tjej. Kommer på mig själv att sitta och grubbla på tjejnamn på dagarna. Hm..

På ett sätt är det ju självklart roligt om det skulle vara en tjej. En av varje.. en lillasyster.. en dotter..
Men tänk va intressant att ha två av samma kön då? Se likheter, olikheter.. inte behöva köpa nya kläder.. haha!
Näe vår lilla unge där inne, du är så välkommen hit ut sen i februari - oavsett kön! <3

Jag börjar känna mig stor och tung och trött nu. Magen växer i kanonfart.. Vecka 26 idag!
Däremot tackar jag gudarna att min ischias verkar ha gett med sig lite grann, den kan tydligen göra det. Tack! Jag är iaf ganska så rörlig. Men får lätt kramp i vaderna på nätterna. Aj.

...

Sentimental tisdag.

Idag började jag nästan att grina på jobbet.
Kanske var det gravidhormoner. Kanske inte..
Men när jag satt där mitt bland alla våra sorgliga klienter så kände jag bara en sån obeskrivlig lycka i hela min kropp!
Kanske blir det så när man jobbar med utsatta människor?
Dom har ingenting..
Ingen framtid. Inget förflutet. Inga minnen. Ingen familj. Inga vänner. Inga glädjeämnen. Ingenting! Tänk att inte ha någonting? Det är ju fruktansvärt.
Och så satt jag där.
Och längtade hem till min son. Min man. Min hund.
Jag har en fantastisk familj. En mamma och en pappa och en plastmamma. Syskon. Syskonbarn. Plastsyster. Mormor. Farmor. Darlings familj. Finaste vännerna. Ett jobb att gå till. Ett barn till påväg..
Jag längtar efter julen, efter sommaren. Bara en sån sak. Jag längtar.. Jag ser framemot..
Ja. Obeskrivligt..
Idag säger jag bara: älska livet! :)

Du är det mest fantastiska som finns!

...

Syskonvagn - check!

Det kommer bli en Babytravel Dublin! :)
Känns skönt att ha bestämt sig..
Både jag & darling häpnade när vi såg hur minimini den blev ihopfälld, nästan mindre än hur vår Emmaljunga blir. Hur sjukt är inte det?
Så förhoppningsvis får Fille oxå plats i bakluckan när den dagen kommer..

...

Sent samma lördag.

Men jag var ju ett roligt sällskap ikväll.
Och igår kväll..
Somnade innan nio i soffan framför filmen båda dagarna- skäms!
Fick ett mindre trevligt uppvaknade nyss dock..
Pyret som sov i vår säng måste ha snurrat nedför kanten för vi hörde plötsligt bara ett BONK ut i v-rummet och sen världens vrål.
Liten på golvet, yrvaken & rädd! Så nu får han sova mellan oss hela natten. Det är mysigt men trångt och jag är skitpigg. Och hungri.

Syskonvagn ja. Neh.
Blä!
Klart dom är breda, det köper jag - men Linus sitter inge bra i nån av dom. Det är fladdriga suffletter och skumma sittlägen..
Så vårt sista hopp är denna från Babyproffsen imorrn:

BabyTravel Dublin.
Har hört mkt gott om den!
Vi har provat den en gång förut, men det slutade med att Linus ramlade ur den. (?)
Ska prova igen. Och spänna fast honom..

Imorrn går vi in i vecka 25, FEMTON veckor kvar.. Jisses!
Ska slänga in en magbild om jag kommer ihåg det, den är ganska stor nu.
Brukar mötas med kommentarer som:
OJ. Jaha okej..
Eller: Va stoooor du har blivit!
Och i förra veckan var den en välklädd medelålders man som blinkande gormade: Va TJOOOOOCK du är! När jag klev på den överfulla bussen och letade efter sittplats.
Jag fick hans plats. Det var väl okej.. Men jag höll på att dö av kommentaren! Uppmärksamhet en tidig morgon a la kommunalt är inte min grej. Eller magens.

...

Lördag.

Imorse hade vi lördagsmys. Det är så härligt att få gå upp i lugn och ro och äta frukost med den lilla familjen..
Sen satte vi på barnkanalen och det uppskattades:

Linus satt förstenad ett bra tag och mamman och pappan kunde pyssla med sitt. :)

Sen långpromenad i kylan!

Och nu strax ska vi bege oss ut för att kolla på syskonvagnar.

Suck!

Jag älskar vår emmaljunga, men den rymmer ju bara en unge. Den finns visserligen som syskonvagn oxå, men då är det superbred.

Så. Ja. Det får bli en annan.. Vi är bara lite oense i familjen..

Och jag har bestämt att vi SKA ha kvar emmaljungan, för den vill jag ha om jag & bebis ska ut på äventyr när Linus är på dagis.

Bekymmer, bekymmer!

Lyssnade för första gången på bebis hjärtljud förra veckan. Liten! Det ångade på bra där inne, alla värden var fina oxå.. Skönt.

Och den 3e november ska jag på intervju på jobbet långt bort i ingenstans. Så får vi se efter det.

Så.

...

Rapport från sjukstugan..

.. men nu är vi äntligen på bättringsvägen allihop! Wie!

Min hosta resulterade i ett besök på akuten igår - men det är inte så farligt som det låter. Husläkaren ville inte behandla en gravid, så jag fick snällt åka in till Ks.
Fick verkligen toppenservice både där och på vårdcentralen!
Snabbt och smidigt. Och nu kan jag andas igen..
Linus fick feber i tisdags och var på ett jävla humör hela dagen, men så idag är det som bortblåst och han mötte mamma med ett stort leende när jag kom hem från jobbet. Då blir man varm i hjärtat!
Pappan i familjen har oxå varit riktigt risig och hostat och hostat och hostat.. Men han mår oxå bättre idag, så den här dagen gillar vi. :)
Vi har till och med städat OCH storhandlat, så nu ser vår lägenhet ut som den brukar, den har ju inte riktigt varit prio ett dessa dagar.
Att vi båda föräldrar plus Linus har varit sjuka har verkligen varit en pärs! Uh. Men jag tror våra rutiner är påväg till hur de brukade vara.

Nu ska jag kasta kastanjer med Linus. :D

...

Nej tack.

Från Hässelby Villastad till Rågsved.
1 timme och 4 minuter från hållplats till hållplats..
Plussa på 10*2 minuter för gång från dörr till hållplats på båda ställena.
Alltså ca 1 timme och 30 minuter, enkel väg.
3 timmars restid/dag.
Det är förmodligen resvägen till mitt nya jobb det! :S
Bajs känns det.
Jag vägrar..
Jag vill inte!

Vi får se.

Nu Desperate housewives!

...

Av.

Nu känner jag att det räcker med den här ensamheten.. ja, visst det är braaaa att sakna.
Bra bra bra!
Men det gör jag. Och jag har fått min egentid och just nu hatar jag det.
Jag börjar bli mörkrädd..
Så nu har jag stängt in mig i sovrummet med tv, tända ljus och duntäcket.

Samtidigt så blir jag varm av denna saknad. Lycklig.
Att jag får sakna något så stort som min egna lilla familj..
Min lilla familj! Min lilla familj. Obeskrivligt.
Min fantastiska lilla son som jag knappt ens förstår att han är min, han som har världens bästa pappa och som samtidigt är min andra hälft, som jag inte kan andas utan..
Och Fille. Det har varit han och jag i över fem år, vi kan varann.
Åh! Älskade.

Avslutar med magen. I vecka 22..

...

Alone.

Jag befinner mig i en högst märklig situation. Nästan lite chockartat faktiskt..
Ingen är hemma sen igår, inte ens hunden!
Jo. JAG såklart!
En ensam ganska så tjock mamma.. Och så Parvel i magen såklart. Buff-buff!
Min lilla familj beslöt sig för att åka några dagar till landet när jag ändå jobbade.
Igår kväll kom Linn över och åt middag och slaggade på soffan, underbart.
Men idag. Nu.
Jag har städat. Och jag har badat. Och jag har rakat benen. Och jag har filat naglarna.
Och klockan är bara 17.
Vad gör jag nu då?
Ska laga middag.

Sen ska jag sova i stooora sängen helt själv. Jag som brukar trängas med mina två hjärtan..
Oj! Vad jag saknar dom!

...

På västerortfronten intet nytt..

Nej.
Inte mkt nytt under solen..

Linus älskar att dammsuga.
Och att hjälpa mamma och pappa att lägga i och ur tvätt ur tvättmaskinen.
Och att plocka ur diskmaskinen.. ordentlig unge!
Måste han ha ärvt från far sin. :)

Jag har jobbat idag och det gick bra.
Håller dock fortfarande på att föda varje gång min hosta sätter igång, hoppas så den går över snart..
Ischiasen höll sig ok hela dagen tills jag kom hem och började böka och lyfta och grejja..
Hur sitter man still? Kan man bli sjukskriven från sitt hem?
Jag SKA egentligen inte lyfta upp Linus, men vad gör man när han kommer springade och sträcker sina knubbiga små armar mot en och bara vill upp? Jag tar upp honom såklart! Utan att blinka. Aj aj.
Tid hos sjukgymnast bokad? Jepp.

Vi åt gulaschsoppa och sen ostkaka med sylt och grädde till middag. Goooooott.

...

Idiotiska hundägare, del.... 345?

Jag skäms över att vara hundägare!
Jag skäms över att bo i ett land där ett parti vill inför hundförbud mot kamphundar när det är hundägarna det gäller, som gör bort sig gång på gång.. Hundägarna till vilken ras som helst!

Gick precis en underbar morgonpromenad med Linus i barnvagn och Fille i koppel...

Genade genom en av gårdarna här där vi bor och ser att en hund av schäfermodell står och stirrar på oss från sin uteplats.
Helt plötsligt ger den av ett högt skall och sätter fart mot staketet. Det låga staketet..
Hur tänker man? Hur kan man ha sin stora hund lös på uteplatsen och samtidigt ha ett lågt staket? Redan där..

Hunden börjar hoppa mot staketet och jag får panik och småkutar förbi.
Men ja.. Den kommer ju såklart över och efter oss i 140!
Har sett den här hunden sen innan sommaren då den var valp, och vet att det är en hane.
En nyligen könsmogen hane har vi i hasorna alltså, trevligt..
Den kommer ifatt oss och börjar försöka rida på Fille som redan tänt på alla cylindrar.
"Ta fast hundjäveln!" vrålar jag över hela gården i full panik samtidigt som jag försöker sparka bort hunden, ut kommer en tjej i 17-årsåldern småspringandes mot oss, "jag försöker.." svarar hon lite kaxigt medan hon gör en halvhjärtat försök att få tag i sin hårboll.

Alltsåvafaaaaan!?

Jag försöker?
Redan där höll jag på att föda på plats, jag var så sjukt upprörd.
När tjejen tillslut får tag på sin hund så går hon bara, ingen ursäkt, ingenting..
Fattade hon någonsin att min hund hade gjort slamsor av hennes om jag hade släppt fram honom?
Fattade hon att jag räddade livet på hennes jävla hund genom att vrida mina egna armar ur led för att hålla fast min hund som var dubbelt så stor, för att hon brustit i sitt hundägaransvar och inte vet hur man bygger ett tillräckligt högt staket?
Näe..

Och jag blir så förbannad!

Hade jag inte haft Linus med mig så hade hon nog fått höra både det ena och den andra, men man måste ju va lite sansad inför sina små, även om det var väldigt svårt..

Min älskade älskade lilla familj!

...