Barnfritt.

Måtte alla barn, barnvakter och vi päron va friska till imorrn. Håller mina tummar och tår! Hårt hårt.

Vi har pytsat ut barnen till farmor och mormor lör-sön så det står städning, middag ute, bio, film i soffan och en hel natts sömn och tillhörande sovmorgon på menyn.
Och frukost, kanske i soffan. Och långpromenader. Bara vi två. Och Fille såklart!
Gäller att klämma in ALLT när vi ändå har barnvakt. De senaste tre gångerna har antingen barnvakten, vi eller kidsen varit sjuka och så får det bannemej inte bli nu!

Trots.

Trots.
Jag tänkte ge ett litet exempel hur ett vanligt trotsutbrott kan se ut hemma hos oss.
Jag tror att Linus har en "paus" från den värsta trotset nu (har läst att för endel barn kommer en lugnare period vid treårsåldern - innan nästa omgång sätter igång!)
För nu har han kanske ett, max två större utbrott per dag.. För några veckor sen var det omkring tio.

Men okej.

Grabbarna vaknar efter vilan och vill se på Shrek. Sätter dem i soffan och sätter mig själv i köket med en reklamtidning och en kopp kaffe. Mys!
Linus kommer och kryper upp i knät... han är väldigt kelig och go, babblar nonstop och bjuder på många skratt - varje dag.

Vi bläddrar lite i tidningen tills han fastnar på en barnsängannons där det står några leksaksbilar på ett golv.
Han vill ha en sån. En röd.
Okej, ja du kan önska en sån till när du fyller år?
Nej. Han vill ha den NU!
Ja men du kanske får en när du fyller år ju!?
NEJ NU!
Men mamma kan väl inte gå och handla en sån nu heller?
JO NUUU! Handla NUUU! (ungefär nu börjar skrikandet..)
Nej Linus det blir ingen sån.
VILL HA SÅÅÅN! (nu är han arg och gråter..)
Nej.
Jooo!
Nej!
JOOOOOO SÅN!
NEJ LINUS!
(sätter ner honom på golvet, men han ska upp igen. Vrålar!)

Jag lämnar köket.
Han efter. Vrålarg och gråter kopiöst.

Vafan gör man!? Räknar till tio?

Sätter mig i soffan och han ställer sig mitt på golvet och gråter och skriker.
Och ungefär här ser jag "kapitulationen" komma. Då det är dax att räcka fram en arm. Ta honom i min famn, trösta och pussa. För innan hade det inte gått.
Man lär sig läsa sina barn.

Så nu sitter vi här i soffan och myser igen.
Jag får kramar och pussar och "kycker om dig mamma" och jag nämner bara lite snabbt det där om bilen, försöker förklara..

Märkligt va!? Det är över lika fort som det kom. Till vilken nytta?

Hm. Märkliga utveckling.

Panik.

Det snöar! Fan.
Men vi har sjukstuga här hemma så det gör inte så mkt. Hunden har varit ute så nu går vi inte ut på en bra tag.. Kanske har det hunnit bli vår då?

Det är Linus som är sjuk. Hög feber.. Har nog aldrig sett honom så dålig som han var igår. Han låg nerbäddad i soffan hela dagen igår och det mina vänner är MYCKET ovanligt! Ja, det har aldrig hänt.
Han är Mr Turbo, så är det bara. Men inte igår..

Förra veckan fick Alvin ett "affektanfall".
Det var det värsta jag varit med om! Jag trodde hans liv rann bort i mina armar..
Han krampade och svimmade i min famn. Bara en sån sak.
Jag hann tänka att jag inte ens kommer hinna ringa ambulans innan han dör - bara en sån sak.

Efter det har han haft två mindre "anfall" när han slagit sig eller blivit arg, inte tuppat av men blivit helt blå och matt.
Men det är helt ofarligt och ganska så vanligt så jag försöker tänka på det även om jag har full panik varje gång han gör sig illa eller gråter överhuvudtaget.

Om affektkramp:
"Affektanfall är ganska vanligt bland små barn. Barnet skriker besinningslöst, tappar andan, svimmar och kan få krampaktiga ryckningar. Affektanfall är ingen sjukdom.
Ett anfall kan vara otäckt men är ofarligt.

Affektanfall är vanligast i trotsåldern mellan ett och två års ålder. De kan inträffa när barnet råkar i häftig affekt, blir skrämt, gör sig illa eller blir väldigt upprört.

Det är ingen sjukdom utan snarare en variant på ett normalt beteende i en känslig ålder.

Ett anfall ser otäckt ut men är ofarligt. Man behöver bara övervaka barnet tills det piggar på sig igen efter någon minut.

Hur ofta anfallen kommer varierar. Det kan handla om allt från någon enstaka gång till flera anfall varje dag.
Affektanfall är ganska vanligt, ungefär fem barn av 100 drabbas. Pojkar och flickor drabbas i lika hög grad. Det kan vara ärftligt"

Ärftligt ja. Alvin far hade samma när han var liten.. :|

Denna vecka lunkar på. Ingen stress.. Det känns skönt!

Breakdown.

Ni kanske tittar på den här bilden och tänker.. Nämen Gud så gulligt!

Nej säger jag!

Där ligger det två monster. Två små monster som har gjort ALLT för att knäcka sin moder idag. Och klockan är bara 12.

Särskilt den stora. Har flera gånger tänkt - är han besatt av djävulen plötsligt? Han har bråkat om ALLT. Allt. Hur orkar man bråka om allt? Jag har hört "dumma mamma" tusen gånger redan och klockan är bara 12.

Stackars Alvin är gnällspik nummer ett sedan igår.. Så han går bara runt och gormar och gnäller.

Och mamman har en släng av PMS.
Nej. Nu glömmer vi denna måndag. Jag längtar till jobbet ikväll.

Dejt.

Liten har haft dambesök här hemma idag. AlmaPalma hela dan har varit här. Det var mys!

:)


(Suddig bild!)

Tröttmama.

Ligger nerbäddad redan kl 20:51 och orkar inte ens titta på säsongspremiären av älskade Desperate Houswives - den enda serien jag följer.
Vad är det här?
Jag är så trött.

Finns det något som heter vårtrötthet?
Eller är det efter influensan?
Okej att Lillvin strular på nätterna och det säkert sätter sina spår men.. Jag har ändå sovit två timmar idag på dan!

Neh. Godnatt världen!

Rutin.

I torsdags slog det mig! Jag har bara två månaders mammaledighet med den här lille krabaten kvar nu.. Känns lite vemodigt såklart, även om jag ju längtar ut i arbetslivet.

Vi ska fylla våra dagar med det han gillar bäst - läsa böcker, dansa, gå långa promenader och om två veckor börjar vi på Plask & lek, en form av bebisimskola. Ska bli himla kul! Alvins vän Alma som är på pricken två veckor yngre ska oxå börja där. Babyswimmers in crime! ;)

Vi är på gång i den här familjen nu. Jag känner det! Nu ska vi vara friska och hitta tillbaka till våra rutiner.
Alvin, Fille och jag tog vår gamla promenadrunda imorse efter att vi lämnat storprinsen på dagis - det var ett tag sen.
Min kondition är som bortblåst! Rundan tog förr 45 minuter, idag tog den 75 minuter. Skämmes!
Det blir gymmet senare idag oxå.
Kanske att nån liten muskel vill hitta fram till sommaren? :)

20 kilo är borta, men inga muskler har tillkommit - än. Så det är på tiden!

Mammas eskimå och mammas prinsessa (?)