Jag är den som är den!

Är det nästan inte lite komiskt? Eller är det ödet?
Älsk & jag fick veta samma dag att vi fått våra jobb, för sisådär 1 ½ år sen.
I måndags fick han veta om sin befodran & igår fick jag mitt sugiga jobbesked.
Sjukt! Samma vecka.
En upp. Och en ner.
Bättre det än att vi båda fick tråkiga besked såklart!

För exakt ett år sen igår skrev jag detta i bloggen:
"Nu har jag varit på jobbet & gjort avslut. Fyllt i miljarder papper.
Ställt dit min gula blomma & blivit klämd & känd på av ett antal
boende..
Blev nästan lite sorgligt där ett tag! :S
Nu är det ett bra tag tills jag kommer jobba igen. Så märklig
känsla!
Det kommer gå några månader in i TVÅTUSENTIO innan jag är där
igen..
Och då kommer jag vara mamma. Lämna på dagis innan jobbet.
Stressa hem & laga middag. Overkligt! :D"

Och på dagen ett år senare får jag veta att jag inte få jobba kvar.
Ganska kusligt..

Det här med jobbet har tagit ner mig på jorden.
Låt mig va! Jag vill fortfarande flyga på mina rosa mammamoln!
Men. Tillbaka till allvaret.. :(

Allt var nyss så tryggt & bra.
Nu känns allt osäkert & jag kan inte tänka på något annat..
Har redan varit inne på arbetsförmedlingens hemsida & kollat jobb tio gånger.
Men jag får väl avvakta tills några chefer ringer.
Jag vill höra mina alternativ. Mina rättigheter.
Har gått med i facket igen oxå - så ingen fuckar med mig! :)


Men det finns knappt nån tid för att vara lessen.
Inte med Linus iallafall..
Igår när jag satt med panik & kollade amv.se så hör jag hur det klirrar i hallen.
Vi har hämtat in vår spritsamling (va hemskt det lät då!) för att ställa in den i vitrinskåpet & alla flaskor stog sålänge i en papperskasse i just.. hallen!
Klirr, klirr.
Jag gick dit & möttes då av en överlycklig Linus konkandes på en fet campariflaska & med vääääärldens flin. Haha!
Man kan inte annat än le! :)

Sen kom posten.
Med ett inbjudningskort till syrrans bröllop!
Det är så stort.
Finaste sysli ska gå & gifta sig.

Man blir bara glaaad!

Augustibröllop. Och jag har redan bokat barnvakt!

...