Love love love!

I morse flydde vi till Linus farmor & farfar igen. I snöfall from hell..
När ska det bli vår?

Iallafall. Vi skulle äntligen få vår efterlängtade säkerhetsdörr!
Och ja, nu står (hänger? sitter fast?) den där i hallen så grön & fin.
Jag hoppas att det ska bli mer ljudisolerat.. Med förra dörren hörde man ju när nån fes ute i trapphuset. Lixom inte okej nånstans!

Hos farmor & farfar röjde Linus som vanligt. Mer vild än tam & överlycklig.. :D
Men så. Blev han trött.
Och vilken innerlig kärlek den här mamman kände när hon hittade sina två hjärtan i farfars säng på det här viset:




Älskade älskade ni! <3
Det håriga hjärtat låg på golvet bredvid.

Själv kunde jag inte somna utan låg en lång stund & bara lyssnade på deras snusningar.
Och kände sådan lycka!
Tänkte på livet innan Linus.
Vad gjorde man då?
Sov halva dagarna?
Haha! Säkert.

Tänkte på graviditeten.
Hur tuff & jobbig jag tyckte den var..
Men att det ändå var en sån speciell känsla! Såklart. Hur man gick omkring & bara kände sig så lycklig, så varm, så tillfreds för man visste att det var ett litet liv som växte i MIN mage..
Vårat lilla Pyre!

Hur man ett tag in i graviditeten började känna de där bubblorna som alla pratat om. Och sen sparkarna..
Och hickningarna! Som han hickade. Vårat lilla Pyre. :D

Ja. Vilken resa! En underbar resa.. Livets resa?
Och idag är det exakt sex månader tills jag börjar jobba igen. Och exakt sex månader tills älsk går på pappaledighet..
Ser framemot det. Och inte!
Ska bli skönt att bli den som drar in pengarna till familjen. ;)
Men samtidigt är det självklart vemodigt att inte få vara med Linus hela dagarna.
Och Fille!

Men sex månader är låååååång tid. Eller?

...