fredag 13 november 2009

Livet.

Fick idag reda på att en f.d chef till mig, ägaren till det hunddagis där jag startade min yrkeskarriär på - är död.
Vi stog inte varann särskilt nära, men det känns lite sorgligt eftersom hon har haft en viktig roll i mitt liv.. Utan att veta om det..

För om inte hon hade anställt mig så hade jag aldrig träffat bästaste Linn.
Och fina Cicci & Sofie.
Och hade jag inte träffat Linn så hade aldrig jag & älskade Johan möts.
Och utan Johan så hade det inte blivit en liten Linus.
Och förmodligen hade jag inte skaffat Fille heller, eftersom det var på hunddagiset jag mötte Zicco & blev förälskad i rasen.

Tänk va livet kunde ha sett annorlunda ut...



...

2 kommentarer:

  1. sånt ÄR livet! Om inte jag blivit ingenjör och jobbat som konsult hade jag troligen inte träffat Agneta W och DÅ....hemska tanke.....

    SvaraRadera
  2. Oj, monkan? hon var väl inte så gammal? man behöver iofs inte gå bort för att man är gammal. och jag förstår din känsla. även om man inte står ngn jättenära så är det ju alltid sorgligt.
    usch börjar man tänka Om inte så kan man komma hur långt som helst... du får tänka:
    Tur att. Istället.
    Kram

    SvaraRadera