fredag 9 september 2011

Trots och tand.

Den här veckan har en ny sorts trots hittat hit hem.
Inget förvånande dock, det är den trotsen man läser om överallt..

Det regnar, måste ha stövlar - vill ha foppatofflor. Blir rasande!
Hatar alla former av jackor. Blir rasande om man försöker tvinga på..
Vill plötsligt inte byta blöja. Blir rasande!

Det är dumma jackan. Dumma dagis. Dumma mamma. Dumma gubbe som oxå har jacka när det är svinkallt. Dumma vagn. Dumma Alvin. Dumma fåglar.

Häromdagen när vi på långpromenaden bråkat i 40 minuter om att han måste ha fleecetröjan på sig så sa han: "Dumma mamma. Mamma inte köra vagen. Pappa komma!"

Jäkla unge.

Varje morgon är en kamp!
Förut tog det 5 minuter att göra sig redo. Nu tar det 30.
Igår fick han själv välja tröja ur garderoben, tänkte det skulle underlätta. Han tyckte det var jättekul och tog självklart den jag gömt längst unders, en fläckig, ful röd som jag tänkte han kunde ha som målartröja.
Den blev bra! Tills vi skulle gå mot dagis. Då var den pest.
Gah!
Stövlarna gör ont. Grus grus! Och man tömmer och tömmer. Inte dem strumporna! Gör ont! Och man byter.
Gah!
När vi kommer hem från dagis är en kamp!
Vill inte gå in. Vill gå in. Vill ha stövlarna inne. Raseriiiii.

Men sen. Poff! På en sekund. Så är han strålande lycklig och kramgo och duktig och hjälpsam och pussig.
Tur det.. Han är bra billiga där ibland! :)

Igår fyllde finaste lilla farmor 90. Nittio!?
Helt otroligt.
Jag och Linus åkte dit på kalas, då Alvin är sjuker och fick stanna hemma med far sin.
Kalaset var mys! Träffade mina kusiner jag inte träffat på 10 (!) år, men det kändes som att det var häromdagen vi sågs.

Det är roligt, för nu börjar Alvin använda Linus gamla kläder som man har en relation till, som man minns. Här i samma bamsetröja:



Så olika varann de här. :)

Alvin ja. Han fick en tand och feber på samma gång. Det sägs ju att tandsprickning inte orsakar feber, men jag undrar ja. Iofs så går det feber på Linus dagis, så kanske har han blivit smittad därifrån.
Vem vet.



...

1 kommentar:

  1. Fy fasen. Behöver jag säga att jag INTE ser fram emot tvåårstrotsen? Double trouble. Fy fasen.

    Åh grattis fina lilla farmor! Det är så impregnerande med de gamla. Tänk 90 freaking år liksom?! De har levt så länge. Farmor blev ju 97 och var stark ända fram till slutet :) Strong woman.

    Sötkorvarna! Så lika men ändå så olika. Krya på Alvin nu så ses vi nästa vecka.
    Kram

    SvaraRadera