Knivar.

Pang! Min kropp & jag har gått in i väggen. Typ.
När jag vaknade imorse med migrän för tredje morgonen så kände jag att - nej! Det här går inte.
Och foglossningen ska vi inte prata om.. Det känns som om att jag har 2 rostiga knivar uppkörda i ljumskarna plus 5-6 spikar i korsryggen.. Aj!
Jag hade som mål att släpa mig till jobbet dessa två kommande veckor om det så är det sista jag gör. Men nej. Så kan man inte heller tänka.. Jag vet! Man måste lyssna på sin kropp, speciellt nu när man väntar Liten.
Och speciellt när jag i två dagar jobbat med en cp-kollega som inte gjort ett skvatt! Jag har gjort ALLT. Och nu orkar jag inte mer.. Så är det bara.

Tog en sväng med Fille nu när jag kom hem från jobbet & höll på att bli fast i skogen, jag hade så ont så jag inte kom nånvart.. Satte mig på en sten & grina lite (jaaaaa ibland får man tycka synd om sig själv!) tog sen minimyrsteg tillbaka hem & nu ska jag lägga mig raklång. Men grejjer är att det till å med gör ont när jag ligger ner! Gaaah! Och att VÄNDA sig i sängen.. Neeeh.
Bajs.

Liten. Du får se till att va en snäll & tyst unge när du kommer ut så att mamma kan känna att allt varit värt det här.. Haha! Näääh. Liten Liten. Bara du är frisk & mår bra! :)

<3