Sjukvin.

Den här lillemannen har varit huvudperson i den här familjen de senaste dagarna..

I söndags fick han feber.

Inte bra, inte bra när man är en miniperson som dessutom inte ville äta.

Så det blev en tur in till akuten och väl där visade det sig att han även hade svårt att andas.

Inhalera.

Inhalera igen.

Åka hem.

Sen har han ätit dåligt och fått hosta på köpet.

Så det blev en tur till akuten igen i förrgår.

Men som tur var var allt lugnt, så vi fick åka hem efter en ordentlig koll och orden:

"Räkna hans andetag och kolla att han inte har några indragningar kring revbenen"

Ok.

För det första - hur f*n räknar man andetag på en bebbe? Han gör ju andningsuppehåll, hostar, skrovlar, grejjar ungefär hela tiden. Några gånger när jag räknat har han haft 12 andetag/minut, andra 60 och vissa 45.

För det andra - jag ser indragningar HELA tiden.

Men idag hade vi iallafall 2-månaderskontroll på BVC och en stressade läkare tittade igenom unge Herr Alvin och sa att allt var bra. Han hörde slembildningar i lungorna, men allt var bra. (?) Jaja.

Jag försöker att inte oroa mig, jag vet ju att hjälpen finns ett 112-telefonsamtal bort, om det vore så.. det är ju inte som att vi bor i öken 50 mil från sjukhus. Tack gode gud!

Annars?

Jo. Den här mamman har börjat repa sig efter den extremt tuffa veckan vi hade förra veckan. Linus var sjuk. Och rastlös. Och hemsk.

Jo, han var faktiskt hemsk vissa stunder. Får man säga så?

Han har ju ett hett temprament, är envis som en åsna och så tvåårstrotset på det. Plus en tråkig mamma, en lillebror som oxå behöver uppmärksamhet och en hund som bara är i vägen.

Ja, ni kan ju tänka er.

På fredagen, då det var som värst - då satt den här mamman och grina i soffan. För då var jag så less.

Men då var det som att nån där uppe hörde mig, för när jag torkat tårarna så sov monsterLinus så sött i soffan bredvid mig, så jag kunde ta Alvin och krypa ner under täcket och bara få blunda och känna lugnet i 45 minuter.

Och när jag vaknade så kunde jag inte förstå att jag tyckt allt var så hemskt nyss, Linus var ju den sötaste, goaste ungen i hela världen.

Lixom hur funkar man?

Men det är väl bra, att man har en sån där föräldraskyddsgrej. Annars hade det nog inte funnits många barn i världen, för fasen va det är tufft att va förälder ibland.

Hur kan någon man älskar så innerlig, som man skulle dö för, göra allt för, som är ens kött och blod - driva en så förbannat till vansinne?

...