Nu.

Hinner inte med bloggen längre och jag saknar det, det är verkligen ovärderligt att kunna gå tillbaka och bläddra igenom gamla inlägg och minnas tillbaka.

Vet inte varför jag inte hinner, men det är lixom fullt upp hela tin :)

Krullvins hår bara växer och växer.. Och växer! Vet inte vad man ska göra av detta barr? Lockarna är oemotståndliga men det är lite ostyrigt alltihop på nå vis..
Han har lärt sig säga ka = katt, att bilen låter bum-bum och han vet hur man kramas och pussas och gör det gärna.

Linus är väl inne i nån mellanperiod -sova på dan vs inte sova på dan, han sover en halvtimme på dagis sen två veckor tillbaka och det funkar..
Inte ALLS!

Argare barn får man leta efter. Jo. Han är ett åskmoln från det att han i princip skymtar mig på dagisgården tills han somnar för natten. Suck.
Och så trots och kaos på det. Ja ibland är annonsen på blocket inte långt borta..
Tur han har sina små glimtar då han är världens finaste och klokaste lilla pojke. Pratar och funderar och kramas och pussas massor!

Vi har köpt ny vagn!
Sålt gamla emmaljungan och syskonvagn och köpt en lite mindre sak.

Mamman börjar jobba om en vecka och det ska bli spännande.

Ja. Allt för idag, ska försöka uppdatera snart igen.

Stor unge.

Mammas lilla pojke håller på att bli så stor!

Varje dag säger han nya fantasifulla meningar som får det att tåras i ögonen på sin mor och far. Och så tittar vi på varann så där löjligt - och så tåras dem lite till.
Igår innan läggdags hade vi på lugn musik och plötsligt slog han sig ner i sin fåtölj och sa: jag ska sitta här och lyssna på den fina musiken..

Lixom hålla?

Eller när han granskade snön utanför i helgen och sa: jag tycker det är så vackert mamma!

På treårskontrollpappret från Bvc ska vi ge exempel på treordsmeningar.. Det kommer inte få plats! :)

Min.

Jag har en tröttvin i knät.
Mindre än en månad kvar av min mammaledighet nu.. Det känns lite i hjärtat! Mest för att det gått så otroligt fort.

Fina fina prins!

Skit.

Näe men vi slänger in lite ögoninflammation på båda barnen och frossa på pappan.
Vi har ju varit friska i nästan en hel vecka, så det är ju verkligen på tiden.

Tredje måndagen i rad vi missar Alvins Plask å lek.. :(

Barnfritt.

Måtte alla barn, barnvakter och vi päron va friska till imorrn. Håller mina tummar och tår! Hårt hårt.

Vi har pytsat ut barnen till farmor och mormor lör-sön så det står städning, middag ute, bio, film i soffan och en hel natts sömn och tillhörande sovmorgon på menyn.
Och frukost, kanske i soffan. Och långpromenader. Bara vi två. Och Fille såklart!
Gäller att klämma in ALLT när vi ändå har barnvakt. De senaste tre gångerna har antingen barnvakten, vi eller kidsen varit sjuka och så får det bannemej inte bli nu!

Trots.

Trots.
Jag tänkte ge ett litet exempel hur ett vanligt trotsutbrott kan se ut hemma hos oss.
Jag tror att Linus har en "paus" från den värsta trotset nu (har läst att för endel barn kommer en lugnare period vid treårsåldern - innan nästa omgång sätter igång!)
För nu har han kanske ett, max två större utbrott per dag.. För några veckor sen var det omkring tio.

Men okej.

Grabbarna vaknar efter vilan och vill se på Shrek. Sätter dem i soffan och sätter mig själv i köket med en reklamtidning och en kopp kaffe. Mys!
Linus kommer och kryper upp i knät... han är väldigt kelig och go, babblar nonstop och bjuder på många skratt - varje dag.

Vi bläddrar lite i tidningen tills han fastnar på en barnsängannons där det står några leksaksbilar på ett golv.
Han vill ha en sån. En röd.
Okej, ja du kan önska en sån till när du fyller år?
Nej. Han vill ha den NU!
Ja men du kanske får en när du fyller år ju!?
NEJ NU!
Men mamma kan väl inte gå och handla en sån nu heller?
JO NUUU! Handla NUUU! (ungefär nu börjar skrikandet..)
Nej Linus det blir ingen sån.
VILL HA SÅÅÅN! (nu är han arg och gråter..)
Nej.
Jooo!
Nej!
JOOOOOO SÅN!
NEJ LINUS!
(sätter ner honom på golvet, men han ska upp igen. Vrålar!)

Jag lämnar köket.
Han efter. Vrålarg och gråter kopiöst.

Vafan gör man!? Räknar till tio?

Sätter mig i soffan och han ställer sig mitt på golvet och gråter och skriker.
Och ungefär här ser jag "kapitulationen" komma. Då det är dax att räcka fram en arm. Ta honom i min famn, trösta och pussa. För innan hade det inte gått.
Man lär sig läsa sina barn.

Så nu sitter vi här i soffan och myser igen.
Jag får kramar och pussar och "kycker om dig mamma" och jag nämner bara lite snabbt det där om bilen, försöker förklara..

Märkligt va!? Det är över lika fort som det kom. Till vilken nytta?

Hm. Märkliga utveckling.

Panik.

Det snöar! Fan.
Men vi har sjukstuga här hemma så det gör inte så mkt. Hunden har varit ute så nu går vi inte ut på en bra tag.. Kanske har det hunnit bli vår då?

Det är Linus som är sjuk. Hög feber.. Har nog aldrig sett honom så dålig som han var igår. Han låg nerbäddad i soffan hela dagen igår och det mina vänner är MYCKET ovanligt! Ja, det har aldrig hänt.
Han är Mr Turbo, så är det bara. Men inte igår..

Förra veckan fick Alvin ett "affektanfall".
Det var det värsta jag varit med om! Jag trodde hans liv rann bort i mina armar..
Han krampade och svimmade i min famn. Bara en sån sak.
Jag hann tänka att jag inte ens kommer hinna ringa ambulans innan han dör - bara en sån sak.

Efter det har han haft två mindre "anfall" när han slagit sig eller blivit arg, inte tuppat av men blivit helt blå och matt.
Men det är helt ofarligt och ganska så vanligt så jag försöker tänka på det även om jag har full panik varje gång han gör sig illa eller gråter överhuvudtaget.

Om affektkramp:
"Affektanfall är ganska vanligt bland små barn. Barnet skriker besinningslöst, tappar andan, svimmar och kan få krampaktiga ryckningar. Affektanfall är ingen sjukdom.
Ett anfall kan vara otäckt men är ofarligt.

Affektanfall är vanligast i trotsåldern mellan ett och två års ålder. De kan inträffa när barnet råkar i häftig affekt, blir skrämt, gör sig illa eller blir väldigt upprört.

Det är ingen sjukdom utan snarare en variant på ett normalt beteende i en känslig ålder.

Ett anfall ser otäckt ut men är ofarligt. Man behöver bara övervaka barnet tills det piggar på sig igen efter någon minut.

Hur ofta anfallen kommer varierar. Det kan handla om allt från någon enstaka gång till flera anfall varje dag.
Affektanfall är ganska vanligt, ungefär fem barn av 100 drabbas. Pojkar och flickor drabbas i lika hög grad. Det kan vara ärftligt"

Ärftligt ja. Alvin far hade samma när han var liten.. :|

Denna vecka lunkar på. Ingen stress.. Det känns skönt!