Panik.

Det snöar! Fan.
Men vi har sjukstuga här hemma så det gör inte så mkt. Hunden har varit ute så nu går vi inte ut på en bra tag.. Kanske har det hunnit bli vår då?

Det är Linus som är sjuk. Hög feber.. Har nog aldrig sett honom så dålig som han var igår. Han låg nerbäddad i soffan hela dagen igår och det mina vänner är MYCKET ovanligt! Ja, det har aldrig hänt.
Han är Mr Turbo, så är det bara. Men inte igår..

Förra veckan fick Alvin ett "affektanfall".
Det var det värsta jag varit med om! Jag trodde hans liv rann bort i mina armar..
Han krampade och svimmade i min famn. Bara en sån sak.
Jag hann tänka att jag inte ens kommer hinna ringa ambulans innan han dör - bara en sån sak.

Efter det har han haft två mindre "anfall" när han slagit sig eller blivit arg, inte tuppat av men blivit helt blå och matt.
Men det är helt ofarligt och ganska så vanligt så jag försöker tänka på det även om jag har full panik varje gång han gör sig illa eller gråter överhuvudtaget.

Om affektkramp:
"Affektanfall är ganska vanligt bland små barn. Barnet skriker besinningslöst, tappar andan, svimmar och kan få krampaktiga ryckningar. Affektanfall är ingen sjukdom.
Ett anfall kan vara otäckt men är ofarligt.

Affektanfall är vanligast i trotsåldern mellan ett och två års ålder. De kan inträffa när barnet råkar i häftig affekt, blir skrämt, gör sig illa eller blir väldigt upprört.

Det är ingen sjukdom utan snarare en variant på ett normalt beteende i en känslig ålder.

Ett anfall ser otäckt ut men är ofarligt. Man behöver bara övervaka barnet tills det piggar på sig igen efter någon minut.

Hur ofta anfallen kommer varierar. Det kan handla om allt från någon enstaka gång till flera anfall varje dag.
Affektanfall är ganska vanligt, ungefär fem barn av 100 drabbas. Pojkar och flickor drabbas i lika hög grad. Det kan vara ärftligt"

Ärftligt ja. Alvin far hade samma när han var liten.. :|

Denna vecka lunkar på. Ingen stress.. Det känns skönt!