Svart gubbe.

Imorse kom SKB hit för att fixa lite brister i lägenheten.
Vi hade förvarnat Linus att det skulle komma två "gubbar" hit hem.

Och två gubbar kom. En färgad man och en mer regelrätt gubbe..
Tänkte inte mer på det och vi åt frukost och kidsen sprang omkring och var nyfikna på vad gubbarna pysslade med.

Plötsligt kom Linus springande och hojtade:
"mamma mamma var tog det svarta gubbenana väget?"

Haha! Då hade den färgade mannen kilat iväg för att hämta en borr.
Jag tyckte det var så sött. Kanske inte helt politiskt korrekt, för man ska väl säga färgad? Men i Linus värld då var han svart :)

Hej då pepparkakshuset!

Jobb.

Va stört!
Idag, dagen efter mitt klagoinlägg om mitt hemmaliv så ringer de från ett jobb jag sökt och varit på intervju på innan jul, och vill prata om framtiden. Fantastiskt!
Är ju fast anställd ute i Hagsätra, men nej. Aldrig!
Och det här jobbet är nära. Och verkar spännande!

Vi får se. Ska tänka över saken nu i veckan, sen förmodligen börja jobba lite extra för att sen gå på en anställning i maj. Wie!
Heja mamman! :)

.. Älskade lilltroll!

Hemmafru? Nej tack.

Jag längtar ut.
Till att börja jobba igen!
Vet inte.. Men jag tycker inte att det är kul att gå hemma längre!
Det räcker för mig nu och i
Maj lämnar jag med varm hand över till pappan i huset :)

Med Linus var det bara härligt, våra dagar tillsammans.. Lugnt och skönt..

Men nu med Alvin är den en helt annan sak! Stress stress..
Hinna till dagis innan nio, gå pw med barnvagn och hund, hem och städa ett hem som varje morgon ser ut som ett bombnedslag, diska, tvätta, laga mat åt Liten, leka med Liten, sen ska han sova i två timmar, dax för promenad med hunden igen, hinna hämta Linus innan tre, det är tråkigt väder så man vill inte va ute - vi går in, väl inne har Linus storhetsvansinne eftersom han varit borta en dag hemifrån, bråk och stök, Alvin börjar bli trött, alla längtar efter pappa, försöka laga middag med två griniga barn hängandes i byxbenen, plocka undan, sätta på film, leka, bygga koja, trösta Alvin som nu är ännu tröttare, äntligen kommer pappa alldeles för sent, plocka undan, lägga Alvin, få Linus i säng (tar en evighet!)
När alla barn sover ska det återigen plockas undan, städas, gå ut med hunden, hinna se på tv? No way! Det är säkert en maskin tvätt som ska hängas, någonting till dagis som ska fixas, barn som vaknar, en säng som kallar..

Puh.

Och ja. Jag kommer säkert sakna allt det där när jag jobbar och framförallt kommer ju sakna att umgås med mina barn! Men även en mamma behöver en paus.
Nu i april har jag varit hemma i TRE år, minus de fyra månander jag jobbade innan Alvin kom. Jättelänge!
Och innan Linus kom hann jag bara jobba ett halvår "på riktigt" innan dess var det ju två års studier. Så det är himla längesen jag fick känna på arbetslivet. Kanske inte så konstigt att jag längtar?
Och framförallt så vill jag ha sommar och sol så vi kan va ute på ett annat sätt. Ha picnic, träffa kompisar, leka i gräset..

Våren!
Sommaren!
Kom nu!

Trött, tröttare, tröttast!

Vi har ett problem. Som lixom splittrar el familjo..
När vi var sjuka så sov pappan i huset med Lillvin, i vår stora säng.
Jag och Linus mös mer oss på lekmadrassen.
Och alla sov bra. Och länge..
Men det fungerar inte för alltid, det fattar vi ju.
Så nu somnar vi vuxna i stora sängen, så får kidsen komma dit allteftersom de vaknar under natten, och om vi inte får dem att somna om i sina egna sängar.

Allt frid och fröjd?
Nej.

Alvin tycker det är hysteriskt kul att "hans" dubbelsäng plötsligt är FULL av både pappa, mamma och det bästa av allt - storebror!
Så han vaknar tidigt. Och kan inte somna om..
4:30, 05, eller som idag 05:30! Och det är så jäkla frustrerande när man VET att han kan och egentligen vill sova till iallafall halv 8.

Så vi måste klura på en lösning. Kanske vänjer sig Alvin? Men orka hålla på och prova natt efter natt och gå upp tidigt? Jaja. Vi får se!

Igår på dagen var vi på ikea, Alvin tyckte det var så kul. Fick kuta runt i strumplästen då mamman glömt skorna, det var lycka.

Sen på kvällen åkte den här mamman hem till Linn och hade egentid och bästaväntid. Välbehövligt!

Dänsi.

Det blir många bilder på Lillvin nu. Han är den enda i den här familjen som är någorlunda bildskön :)
Linus vägrar kameran, stackarn är väl sönderfotograferad..

Vi mår bättre!
Jag har hittat en painkillerkombination som tar bort mitt onda och grabbarnas pencillin har väl börjat göra sitt jobb. Skönt!

Så skönt så att vi till å med tog en tur till lekparken imorse. Linus hittade påengång en stor gammal snö/grushög som blev till en stor båt med vågor runt. Hans fantasilekar är otroliga!
Sen åkte vi rutchkana femhundra gånger och skrattade så vi tjöt, alla tre. Kan tänka oss att vi alla är aningens lättroade nu när vi inte varit ute på riktigt på flera dagar.

Sen gick vi in och dansade. Linus har aldrig gillat det riktigt, han gör det för att han måste typ. Men Lillvin.. Eller ska jag skriva Dansvin? Goa unge han är för söt när han vickar på sina små höfter.
Ber till gudarna att han ärver sin mors taktkänsla!
Ni skulle se hans far. Haha! Stackarn. ;)

Kan inte begripa att det är januari 2012.
För ett år sen skolades Linus in på dagis.
Jag var höggravid.
Idag blir Alvin elva månader. Snart ETT år!

Galet galet galeeet!

Vi som varit sjuka nästa hela december hoppades att vi skulle lämna sånt skit hos år 2011. Men nej då - i dag lämnades två gossar och en mor in på BrommaAkuten varpå gossarna fick domen halsfluss och pencillin.
Mamman och sin onda hals ska avvakta. Suck!

Trista toner härifrån! Sorry!