Snart blir det till att krypa ner och att ställa klockan. STÄLLA KLOCKAN!?
Så sjukt overkligt allting.
Blev lite tårögd när mammas hjärta la sig för natten, jag kanske inte ens hinner träffa honom imorrnbitti! DET gör faktiskt ont.
Det har ju varit han och jag varje morgon i flera, flera, flera veckor nu! :(
...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar