Bökande bebis & sömnlös mamma.

Vilken j*vla natt!
Ska kanske inte klaga egentligen, tänker på stackars mammaAnna som har en sjuk liten Lisia hemma. Krya på er! <3

Men jooo. Ibland får man klaga!

Jag måste få klaga idag. Jag måste det!

Jag är ett vrak.

Igår när vi smög in till sovrummet (Liten är så nedrans lättväckt nuförtin)

Så låg han där - alldeles vaken & med ett strålande leende på läpparna. Speciellt när han fick se sin far som varit borta på hela dagen..

Gah!

Jag tänkte att om vi försöker igga honom så kanske han somnar om.

Efter mycket bök & stök från hans säng så hör jag plötsligt en: RAAAAP!

Hmm.

Han kan inte rapa när han ligger på rygg..

1+1 blir 2.

Alltså måste han ha RULLAT till mage!

Jag smög upp & mycket riktigt, där ligger en överlycklig liten kille på mage. Och han ler & han ler & han ler.

För han har ju plötsligt kommit på hur fantastiskt kul det är att ligga på mage, man ser ju världen på ett helt annat sätt. :)

Söta unge!

Man smälter lixom.

Men ja. Det var kul med det där snurrandet några gånger..

Sen hann klockan blir både 01 & 02, och inget Pyre ville sova. Och med en pappa som skulle upp 2 timmar senare & en mamma med en släng av migrän kvar - ingen bra kombo!

Tillslut var han så trött & grinig. Men kunde inte somna..

Och tillslut tryckte jag in en tutte för hundrade gången i munnen på honom & lixom duttade honom i baken samtidigt, ganska hårt & med taktkänsla.

Och jaaaaaa.

Han somnade!

Lycka.
Sen sov han iofs bara i 20 minuter, men då var jag redan så borta. Vaknade 40 minuter senare & då sov han i min armhåla.

Sen vaknade han efter 5 minuter.. och så där höll vi på till klockan nio då vi gick upp.

Eller nej, det gjorde vi inte utan vi låg & drog oss till 10 (läs: mamman halvsov, Pyret snurrade runt..)

Nu blir det lunch!

...