Dagen då ordet BAJS fick en helt ny innebörd.

Vi har just haft en bajssituation a la panik här. :S

Okej. Vuxna skiter, ungar gör det & spädbarn om några gör det. Det vet jag ju..

Jag vet även att själva konsistensen & lukten gärna ändrar karaktär ju mer fast föda dom små liven får - så även Linus.

Det började med att vi satt i godan ro & åt lunch.

Linus & jag.

Han i sin nya fina stol, lycklig som få & smaskandes på "Slottspuré". Jag bredvid med gårdagens kyckling på tallriken.

Då började det välkända stånkandet. Det känner vi igen! Och vi tycker om stånkandet. För ja, ingen vill väl att ens barn ska bli förstoppade & ha ont i magen, för stånk = bajs på G. Och bajs är ju bra, samtidigt som det kan vara lite förfärande.

Iallafall - stånk stånk stånk & så lukten efter det. Klart!

Bara att bära in pojken till skötbordet.

Ungefär när jag hade lagt honom där började paniken komma. Det sa i princip "klaaaafs" när jag la ner honom. Och så hade vi bajs över hela barnet.

Bajs upp över hela ryggen, upp i nacken, genom alla kläderna & på heeela skötbordet..

Då har man lite panik. För hur får man av en totalt nerbajjad tröja över huvudet på ungen utan att han får allt i ögonen? Eller i öronen? Ingen vill väl ha bajs i öronen?

Och man får panik för att man är själv hemma. Ingen som kan komma med lite papper, inga extra händer..

Ja, efter mycket om & men fick jag ner Linus i duschen & jag stog där & försökte förgäves tänka på att det var chockladpudding han hade överallt & inget annat.. Det gick sådär. Och vattnet blev alldeles brunt.. :S

Ok. Nog pratat om bajs. Allt löste sig tillslut iallafall & Linus ligger nu & leker för glatta livet på sin filt i vardagsrummet.. Jag ska nog göra honom sällskap!

Älskade skitunge. ;)

...