Här bloggas om livet i vår lilla värld!
Alexandra
Ibland funderar jag på hur det kommer sig att vi alltid måste prata med varandra minst tre gånger per dag?
Då plötsligt minns jag.
¤Varför jag alltid är lite mer centrerad på våra fotografier – det är ju vi.
¤Varför du alltid gör de äckligaste insnorningarna du kan med mig i tv-soffan – det är ju vi. (så äckliga är det faktiskt inte reds.anm)
¤Varför vi kan titta på varandra och veta att vi tycker och tänker exakt samma sak – det är ju vi.
¤Varför jag alltid måste hetsa dig att dricka det allmäktiga vinet – det är ju vi.
¤Varför man aldrig måste oroa sig för att vara ensam – det är ju vi.
¤Varför vi alltid har rätt och alla andra har fel – det är ju vi.
¤Varför ingen skrattar åt mina skämt när inte du är med – det är ju vi.
¤Varför det finns en människa jag aldrig skulle klara mig utan, dig – det är ju vi!
När du närmar dig döende ålder är det på tiden att jag funderar på hur mycket du ger mig. Hade jag lika kul innan jag träffade dig? Skrattade någon någonsin åt mina skämt då? Knappast.
Senaste åren har vi varit oskiljaktiga som vänner, känner jag oss rätt så lär du, jag, Fille och Ebba dela grav (om inte urna?) också.
Tack för att du finns i mitt liv. Och grattis på 27-årsdagen världens underbaraste vän!
Linn.
